Lappkyrkan och Tervalampi på TV

SAMER I VÄSTMANLAND & DALARNA PÅ SVT

I början av oktober 2010 kontakta SVT mig om en samisk offerplats Lappkyrkan på Gullaberget som jag återfann juli 2012. Det blev sänt i Västmanlandsnytt och en kortare version i Gävledala där inslaget om Mässberget var bortklippt.

Lappkyrkan och de kristna böndernas Mässberget

Samernas Lappkyrkan och böndernas kristna Mässberget låg, sida vid sida, vid Vad i Söderbärke socken vid sjön Södra Barkens östra sida, en kilometer in på Dalasidan sett från Västmanland.


SVT följde upp inslaget med att intervjua Susie Blomkvist som är ättling till skogssamerna Anders Hindersson och Margta Larsdotter som gifte i Möklinta kyrka i Västmanland 1718. Anders Hindersson och hans bröder och svågrar skrev från skogarna i Dalarna till kung Fredrik 1 1730 då staten bedrev etnisk rensning mot skogssamerna.

Läsa och titta mer: Olofsson, Johanna 2012-10-23. Än finns spåren efter samerna i Bergslagen. SVT Västmanlandsnytt.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./an-finns-sparen-efter-samerna-i-bergslagen?&_suid=13510137255830241821245661271

Gotlin, Malin 2012-10-24. Hon hittade sina samiska rötter. SVT Tvärsnytt/Västmanlandsnytt

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./hon-aterfann-sina-samiska-rotter?&_suid=1351065729866016265002023345387

Tervalampi, Jouni oktober 2012 Lappkyrkan i Bergslagen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/2012/10/bergslagens-lappkyrka.html

Lappkyrkan i Bergslagen

LAPPKYRKAN i BERGSLAGEN – TVÅ SAMISK OFFERPLATSER


I början av juli 2012, en av mina första semesterdagar, besökte jag (Jouni Tervalampi) Gullaberget, en kilometer in på Dalagränsen från Västmanland. Där letade jag efter två stenringar som i muntlig tradition gick under namnet ”Lappkyrkan”. De hade blivit rapporterade till ortnamnsregistret 1931 och till ATA 1942, men som inventerarna inte kunde finna vid den senaste fornlämningsinventeringen. Den ena var halvcirkel och den andre är ”kvardratisk”, en stenssträng och en liten kallmurning som binder samman en berghäll och ett jordfast stenblock. Jag sände in anmälan till Länsstyrelsen i Dalarna och en kopia till tre tidningar i Dalarna. Dala-Demokraten gjorde ett reportage om fyndet i slutet av juli 2012.


I mitten av september 2012 besökte jag åter den samiska offerplatsen ”Lappkyrkan” på Gullaberget tillsammans med Sameradions reporter Jörgen Heikki.

Blev ett klart uppvaknande på måndagsmorgonen (8 oktober 2012), då jag slog radion och lyssnade på lokalnyheterna på P4 Radio Västmanland, då hörde jag Jörgen Heikkis inslag med kommentarer av arkeologen Ewa Ljungdahl och den samiska religionsvetaren Åsa Virdi Kroik. Det blev det en snöbollseffekt. Inslaget har sänts i P4 Radio Dalarna, Vetenskapsradion, Dagens Eko och Sameradion. Fagersta-Posten hörde av sig. Svt hörde också av sig. Så det blev att nytt besök till Gullaberget där jag berättade om att samernas Lappkyrkan och böndernas kristna Mässberget låg sida vid  sida.
Annika Nordin på Radio Västmanland gjorde en intervju med Sameradions Jörgen Heikki och Västmanlands läns museums chef Carl Magnus Gagge mellan 15.05-15.20 tisdag 9 oktober 2012.

I dagsläget verkar det som att Länsstyrelsen i Dalarna, plus en arkeolog med kunskaper om samisk kulturmiljö, ska åka ned och titta på de hästkoformade lämningarna i höst eller nästa vår (2013).

Västmanlands läns museum är inte främmande för ett samarbete om samisk kultur i Bergslagen över länsgränserna i framtiden.

Läsa, titta och lyssna mer: Heikki, Jörgen 2012-10-08. Förmodad samisk offerplats i Bergslagen. Sameradion. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5296339

Heikki, Jörgen 2012-10-09. Samisk historia i Bergslagen bör kartläggas.P4 Radio Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5300901

Nordin, Annika & Zandi, Elza 2012-10-09. Västmanlands läns museum vill kartlägga samernas historia. P4 Radio Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5302793

P4 Radio Dalarna. 2012-10-08. Länsstyrelsen ska titta närmare på den samiska offerplatsen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=5301121


Dahlgren, Nina 2012-07-25 Offerplatser återupptäckta DalaDemokraten.se

http://www.dalademokraten.se/Smedjebacken/Offerplatser-aterupptackta-/

Bergemar Lager, Josephine 2012-10-12. Forskare hittade samisk fornlämning. Fagersta-Posten, sidan 6

Olofsson, Johanna 2012-10-23. Än finns spåren efter samerna i Bergslagen. SVT Västmanlandsnytt.


http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./an-finns-sparen-efter-samerna-i-bergslagen?&_suid=13510137255830241821245661271

Annika Nordin på Radio Västmanland gjorde en intervju med Sameradions Jörgen Heikki och Västmanlands läns museums chef Carl Magnus Gagge mellan 15.05-15.20 tisdag 9 oktober 2012. Det går att lyssna i sändningsarkivet i 30 dagar.

http://sverigesradio.se/sida/ljud/4191340

Sveriges värste bödel

Sveriges värste bödel. Vem var det?


I säsongens ”Vem tror du att du är?”, den 3 september 2012, berättar undertecknad (Jouni Tervalampi) om Sveriges värste bödel under 1800-talet för underhållaren Petra Mede och för TV-tittarna cirka 35 minuter in i programmet.

Läsa mer: Svt. Vem tror du att du är? Är Petra Mede släkt med bödlar?

http://www.svt.se/vem-tror-du-att-du-ar/#./ar-petra-mede-slakt-med-bodlar?&_suid=134625272055003428075762760863

Svt-play. Vem tror du att du är?
http://www.svt.se/vem-tror-du-att-du-ar/se-program/

Skerikevägen 2 - Skarprättarbostaden vid Vallby friluftmuseum som ursprungligen låg på Gamla Bryggerigatan i Västerås.

http://www.vallbyfriluftsmuseum.se/museimiljoer/arbetarbostaden.shtml

Tillägg 12 november 2012

VART LÅG GALGBACKEN I VÄSTERÅS?


I TV-programmet ”Vem tror du att är?” (2012) med Petra Medé talas det om Västerås galgbacke, men inte vart den låg. Journalisten Anders Lif har skrivit om Västerås galgbacke i VLT, måndag den 12 november 2012 i artikeln ”Galgbacken vid Kopparbergsvägen” som är dagens Krutkällarbacken.

Sedan tar han upp att det skulle ha funnits fyra ytterligare galgbackar i Västerås. Själv anser jag att det bara har funnits två galgbackar tillhörande Västerås stad; galgbacken på Oxbacken och vid Kopparbergsvägen (Krutkällarbacken). Jag har inte funnit några belägg att det ska ha legat någon galgbacke på Kyrkbacken eller vid Herrgärdets servicehus, där lokalhistorikern Arvid Offe nämner i en artikel i VLT 1978 att Epedemisjukhuset låg på den gamla galgbacken. Det är hans egna spekulationer utan belägg.
Sedan har Västerås stad växt och Siende härads galgbacke ligger idag inom Västerås stads gränser.

Galgbacken på Nordanby ägor och vid Kampängsbron är den vid Krutkällarbacken.

Västerås galgbacke. SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen). http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ux001/330222c1/p4/0000296a.pdf

Bedragare utger sig vara Jouni Tervalampi

BEDRAGARE UTGER SIG VARA JOUNI TERVALAMPI


Någon KNÄPPSKALLE utger sig att vara jag, Jouni Tervalampi.

Fredag den 17 augusti 2012, kring 16.00 upptäckte jag att någon hade kapat mitt hotmail-epost då jag inte kom in när en textruta hänvisade att någon annan var inloggat. Anmälde det direkt till Microsoft Hotmail. Tydligen har min hotmail-konto blivit hackad, då jag inte kan finna något virus eller trojanprogram i min dator, plus inga inloggningssidor till bloggarna eller spray inte har rörts.

Måndagen den 20 augusti 2012, cirka 11.30 försökte någon öppna ett konto på Blocket.se med mitt andra e-post, alltså inte med spärrade hotmail (förhoppningvis är det spärrat)

Det finns bara en Jouni Tervalampi och det är JAG.

Vad orsakerna till att KNÄPPSKALLEN vill jävlas med mig vet jag inte. Om det är någon som är avundsjuk på mig, eller en samehatare, fast mest troligt är att det en lokal KNÄPPSKALLE från Västerås.


Västerås dårarnas stad? Eller, åtminstone en KNÄPPSKALLE.

Fredagen den 17 augusti 2012 kom en intervju med mig i lokaltidningen Vlt, vilket utgivningsområde är främst Västerås, Hallsta och Sura. Det tycks ha utlöst ett hat mot mig och gjort de ovannämnda tingen. Det kan vara någon okänd, men det kan likaväl vara någon jag känner väl eller ytligt. Ja, det gäller ha ryggen fri. Då man inte vet vad KNÄPPSKALLEN hittar på nästa gång.

Läsa mer: Thorsell, Moa 2012-08-17. Jouni fyller luckor i Västerås historia. Vlt del 1, sidorna 30-31.



Det jag vet att jag kommer fortsätta skriva insändare, på bloggen, bli intervjuad, skriva böcker eller vad KNÄPPSKALLEN störs av.

VARNING: Jag har INTE beställt något på Internet, förutom mina egna böcker på Bubok.se

Lappkyrkans samiska offerplatser i södra Dalarna återfunna

BORTTAPPADE SKOGSSAMISKA OFFERPLATSER ÅTERUPPTÄCKTA EFTER 70 ÅR

Uppe på Gullaberget utanför Vad i Söderbärke socken i södra Dalarna ligger Lappkyrkan (Lapparnas kyrka). Två stycken skogssamiska ringformiga stensättningar enligt en anmälan till ATA 1942.

I början av juli 2012 fann jag (Jouni Tervalampi) de två skogssamiska offerplatserna i södra Dalarna som vart rapporterade till ATA 1942, men som inventerarna inte kunde finna vid den senaste fornlämningsinventeringen. Den ena var halvcirkel och den andre är ”kvardratisk”, en stenssträng och en liten kallmurning som binder samman en berghäll och ett jordfast stenblock.

Anmälan är sänd till Länsstyrelsen i Dalarna


Dala-Demokraten gjorde ett reportage om fyndet. Det blev riktigt bra i papperstidningen. På framsidan och inne i tidningen på sidan 8. På framsidan kan du se mig vid den mindre samiska offerplatsen. Ett liten jordfast sten med en plan överdel där skogssamerna har ställt sina avbildare rådare, förmodligen av trä, efter inga stenfigurer fanns på platsen. Sedan har man gjorde två vingar utåt för att för att markera offerplatsen och lättare att finna platsen vid nästa besök.

Läsa mer: Dahlgren, Nina 2012-07-25 Offerplatser återupptäckta Dala-Demokraten (framsida & sidan)
DalaDemokraten.se
http://www.dalademokraten.se/Smedjebacken/Offerplatser-aterupptackta-/

Tervalampi, Jouni 2012-10-15. Lappkyrkan i Bergslagen
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/2012/10/bergslagens-lappkyrka.html

Skogens historier i Gästrikland och Hälsingland

SKOGENS HISTORIER I GÄSTRIKLAND OCH HÄLSINGLAND 2001-2007

Mellan 1999-2007 gavs det ut ett mindre bok Skogens historier varje år om spännande fynd från projektet ”Skog och Historia” i Gästrikland och Hälsingland. Jag såg av en tillfällighet i en arkeologisk rapport från Kulturmiljövård och i källförteckning fanns en artikel av Ronnie Jensen om ”Lappgraven” på Bolleberget från Skogens historier 2 (2001). Jag mejlade Ronnie om han kunde kopiera artikeln, men jag fick en hel godispåse med artiklar kopierade i färg. Jo, jag tackar! Ronnie hade kopierat 1-3 artiklar ur varje nummer som han trodde kunde intressera mig. Det gjorde det verkligen!


”Lappgraven” på Bolleberget handlar om en same som hade dött då han hade åkt skidor nedför Bolleberget utanför Bollnäs och dött. De som passerade hade slängt en gren när de passerade platsen och ett offerkast hade uppstått. I samma nummer har Bo Ulfheim skrivit om ”Groparna på klapperstensfältet” vid Kavelbrotjärnen i Njutånger och om Mannen i Tyskgrottan. Vem var han? En händelse från Andra världskriget.

På 1800-talet var det så många vargar att man i Västmanland hade en lag som tvingade varje socken att anlägga en varggrop. Om varggropar och vargjakt skriver Bo Ulfheim i artikeln ”Ingen rädder för vargen här” i Skogens historier 3 (2002).

I Skogens historier 4 (2003) skriver Greger Brennström i artikeln ”En skräckens plats” om en avrättningsplats i Gästrikland och några som blev avrättade där. I samma nummer skriver Leif Andersson  om ”De samiska spåren i landskapet” Hälsingland, bland annat kultplatsen/sejten Lappkyrkan (Lapparnas kyrka) nära Strömbacka, lämningar knutna till Lapp-ortnamn och sockenlappar.

I Skogens historier 5 (2004) skriver Leif Andersson om ”Liggande hönor” i artikeln med samma namn och om dess olika typer som vilstenar och gungstenar, naturbildningar eller människans verk, linjer i landskapet, som gränsmarkeringar, blekingehönor, vid samiska kultplatser och om två liggande hönor i Hälsingland.

Mitt i Västerås i Västmanland finns en liten bergknalle där den sluttar norrut med en glansig ränna likt en rutschbana med skålgropar. I Populär Arkeologi Nr 4 1995 skrev Örjan Hermansson en artikel om slipade rännor att de Alperna var knutna till fruktbarhetskult, att kvinnor som åkte rutschbanor kunde lättare bli gravida. Nu har man i Sverige funnit att det även här finns folkminnesberättelser som berättar samma sak. Ronnie Jensen skriver om sådana slipade berghällar och fruktbarhetskult i Skogens historier 6 (2005) i artikeln ”Se upp i backen!” om tre platser i Gästrikland. Leif Andersson skriver om "Flottning mot Strömmen"

I Skogens historier 7 (2007) skriver Benedict Alexander om tre lämningar som kan vara knutna till skogssamisk kultur. Mellan sjöarna Tälningen och Mållången hade en skogssame söder om Alfta i Hälsingland, enligt en sägen, byggt ett hus under ett stort stenblock med en utskjutande häng på 1600-talet. Idag finns ett rekonstruerat hus på samma plats. Stenen går under namnet Lappstenen. Vid Blistermyrberget väster om Kilafors ligger ett runt röse, cirka 8 meter i diameter mot ett större stenblock. Det kan vara grav, men kan vara en samisk offerplats.

Maria Björck skriver om fornlämningar vid klapperstensfält vid Gästriklands och Hälsinglands kuster i artikeln ”Spår i klapper” och Greger Bennström skriver om fäbodristningar på stenhällar och på träd.

Ser jag till de kopierade artiklarna samlade med kartor och beskrivningar till de intressanta platserna blir man sugen att göra en liknande bok om ”Skogens hemligheter i Västmanland”.